Härom dagen blev jag (på totalt falska grunder) anklagad för att ge dåliga vägbeskrivningar. Personligen tyckte jag att den var bra, jag hade kunna sagt som en släkting tidigare gjort (på telefon): - OK, nu kom jag till en korsning. Vilket håll ska jag åt? - Hitåt!
En helt vanlig torsdagmorgon kan man ta en öppnad konservburk, av sorten som man drar av locket för hand (viktigt är att locket sitter kvar i en liten bit). Sedan sticker man ned en diskborste i den och rör runt ett varv. För den riktigt skickliga konservburkstrixaren medför detta att man nästan skär av sig fingret. Hepp! Blod överallt!
Alltid när jag ska äta mat som består av fler olika - icke ihopblandade delar - t.ex sparris, tomater och mozarella så äter jag upp en råvara i taget. Jag gillar inte när man har flera olika matsaker på gång på tallriken, det känns som att ha flera oavslutade projekt.
Själva uppätandet sker enligt en prioriteringsordning, där huvudattraktionen (i detta fall sparrisen) äts upp sist.
Igår gick jag till stan för att försöka hitta ett par nya skor. Jag gick in och ut i en massa affärer, och kom hem med en massa kassar. Inte en enda sko innehöll dessa kassar. Istället hade jag, lagom förkylningsdåsig och desorienterad, köpt en klänning, två linnen och en kjol.
Sen frukost med färskpressad apelsinjuice. Lyckad premiär igår. Pixies - Debaser på hög volym.
Det är ganska nice nu.
Uppdatering: Lyckad recension också. "Phontrattarnes sju personer starka balettgrupp visade sig däremot som alltid vara ett riktigt trumfkort. I den ena fantasifulla kreationen efter den andra förstärkte de det studentikosa anslaget, samtidigt som de bjöd på osviklig precision och koordination".
Cake pops kallas dessa, chokladbollsaktika kakor, vilka vid en första anblick verkar enkla att göra. Skenet bedrar! Själva blandandet av Oreo's och Philadelphia var lätt, det svåra var att få dem snygga. Chokladen hårdnade aldrig, kladdade i strösslet och de till och med ramlade av pinnarna (vid detta moment hörde antagligen grannarna ett illvrål). Men de blev rätt goda. Synd, för jag kommer aldrig att göra om dem.