Igår var jag så nöjd med att jag faktiskt hade några timmar till övers, och därmed hade tid att laga matlådor och dona med doningar jag inte annars hinner med.
Kl. 18 skulle jag repa med baletten, och innan skulle vi ha producentmöte. Detta gav mig tid att dona i minst två timmar när klockan var 16.
"Beep beep, back it up" tänker ni nu. Hur hinner man dona i två timmar då?
Det undrar jag med. När jag i godan ro stod och hackade lök till min kulinariska köttfärssås insåg jag att jag om tio minuter skulle infinna mig på Norrlands för producentmötet.
Käre värld! (eftersom skit! vore olämpligt)
Hungrig, aningens sönderstressad och med en köpsallad i högsta hugg småsprang jag in på Norrlands tio minuter efter mötets början.
Sedan avklarade jag saker i ett rasande tempo på ren adrenalin.
Adrenalin är min vän.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Någon gång måste du bli själv.
Skicka en kommentar