Igår firades traditionsenligt valborg, och student som man är började dagen redan 8.30 vid Fyrisån. Jag, Glenn, Tora och AnnaMaria (med dalavänner) satt och huttrade, drack skumpa varvat med te och åt jordgubbar medan vi försökte se något av forsränningen.
Vi lunchtid hade vi tinat lite tackvare den värmande solen över Ekonomikumparken. Här fick vi sällskap av Anton, och vi picknickade och lyssnade till Kung Henry.
Efter ett besök till Carolinabacken, några få minuter för sent, och en liten sammanstrålning med JK begav vi oss hemåt för att vila någon timme inför kvällen.
Aftonen spenderades i Flogsta med en grillning hos AM, där sedan festen våldgästades av en massa reggaefolk. Sociala som vi är (hmm) försökte vi vårt yttersta för att få de nya festmedlemmarna att vantrivas. Vi pratade om de tråkigaste ämnena vi kunde hitta på, med entonigstämma... "Är det dromedarer som har en knöl? Men det finns kameler också... Vad är en damasker, är det som en galosch? Damasker låter som Damaskus..."
Då vi tröttnat på de oinbjudna gästerna bar det av till låghusen och Sibbe. Där var festen mycket trevligare och människorna var både roliga och gästvänliga. Tyvärr blev jag och Tora inte så långvariga där, p.g.a allmän trötthet efter helgens bravader, utan cyklade hemåt runt midnatt.
Sängen har aldrig varit så skön.
5 kommentarer:
fin bild.
Det tycker jag med :) Mycket konstnärlig...
"Ich Heisse Franz Weber. Ich whone in Berlin." Så började min tyska bok i årskurs 7. När jag läser ditt inlagg känner jag samma nyfikna känsla för det nya som när jag slog upp den vita läroboken första gången en gång för länge sedan. Du skriver med stor lidelse och passion för det lilla vackra, med euforisk glöd och glädje. Jag blirdjupt rörd över dina vacka ord,
typ..
Är det A night at the roxbury-dansen?
Det skulle kunna vara det... Men det var mest poser i stundens hetta :)
Skicka en kommentar